Vad är du rädd för? När någon frågar mig den frågan så blir svaret oftast ormar. Om jag ställer samma fråga till andra personer så får jag nästan alltid liknande svar. Spindlar, höjder, hundar m.m. Det är väldigt sällan svaret blir rädsla för att misslyckas eller rädsla för vad andra ska tycka om mig. Trots detta så tror jag att det är just dessa rädslor som är de största och som påverkar våra liv mest.
Ja, jag är livrädd för ormar men rädslan för att misslyckas, rädslan för vad andra ska tycka om mig och rädslan för att inte duga är mycket större, för de påverkar mina tankar och mitt beteende. Ja, de påverkar det mesta i mitt liv men ju mer jag försöker bli av med rädslorna desto mer plats tar de. Då reagerar jag med att inte göra något alls för att det är bekvämt. Om jag inte provar något nytt och går utanför min bekvämlighetszon så behöver jag ju inte vara rädd för att misslyckas. Skönt! Fast… är det verkligen det? Nej, jag mår faktiskt inte bra av att stanna i min lilla box. Så vad ska jag göra? Jag får behandla rädslan som en god vän istället för en fiende.
Kära Rädsla,
Jag är så tacksam över att du är här för då vet jag att jag är på väg att utvecklas. Du får gärna vara med mig i det här men du får hålla dig i bakgrunden och inte ta över. Jag lyssnar på dig och på vad det är du vill säga men det betyder inte att du får sista ordet. Jag kommer att göra detta trots dina protester. Du har styrt mig alldeles för länge och nu är det slut med det. Nu är det jag som tar över. Vill du vara med mig så får vi göra det här tillsammans du och jag.
Din vän,
Anna
“Never let fear decide your future.”
