Våren är på väg och det blir ljusare tider och min blogg handlar ju om att försöka ta sig ut ur mörkret till ljusare platser. Men inte idag. Plötsligt händer saker i livet som gör att allting blir nattsvart och det känns som att det aldrig kommer att bli ljust igen. Som att vi har ramlat ner i ett bottenlöst hål. Vi måste tillåta oss att få känna att allt är hopplöst ibland. Tillåta oss att visa vår sårbarhet och skrika ut vår smärta. Om vi inte gör det så brister det till slut inom oss i alla fall.
Så småningom kan vi börja ta oss upp ur hålet igen och se ljuset även om vissa sår aldrig läker helt.
Jag är av tron att våra nära och kära alltid finns med oss och att vi kommer att ses igen och det är för mig ett litet ljus när allting bara känns fruktansvärt.
”The ones who love us never really leave us. You can always find them… in here ❤️” Sirius Black
