Jag har aldrig riktigt vetat vad jag vill bli när jag blir stor. Eller, det är nog inte sant, det är snarare så att jag inte har vågat göra det som jag egentligen vill. Jag har ända sen jag gick i skolan varit intresserad av att träffa nya människor och av att lära ut saker till andra. Samtidigt har jag också varit väldigt rädd för det. Rädd för att inte göra ett gott intryck, för att inte vara tillräckligt bra, för att säga eller göra fel saker bland mycket annat. Mitt ego tyckte inte att jag var bra nog.
Jag ville bli guide men kunde inte tillräckligt bra engelska. Jag ville bli reseledare men det var för stort ansvar. Jag kunde ju inte ha hand om en hel grupp människor. Jag ville jobba som tv-reporter för något rese- eller sportprogram men varför skulle lilla jag någonsin platsa att göra något sånt? Jag skulle göra bort mig och bli utskrattad redan vid en ansökan till ett liknande jobb.
Varför tänker jag så om mig själv? Jag är ju egentligen inte annorlunda än någon annan, så vad är skillnaden mellan mig och de som har lyckats med det de vill här i livet? Jag är nu ganska övertygad om att det är att de har trott på sig själva och inte gett upp trots motgångar. En förebild jag har är J.K. Rowling. Hon gick med sin berättelse om Harry Potter till 10 olika bokförläggare som alla tyckte att hennes story inte var tillräckligt bra. Tänk om hon hade lyssnat på dem och gett upp. Tänk om hon hade tänkt som jag så ofta gör, ”jag är nog inte så bra på det här, jag ger upp”. Men hon gav sig inte och vi vet ju alla hur det gick sen. Och om hon kan nå sina drömmar så kan jag… och du!
”I’ve failed over and over and over again in my life and that is why I succeed.” Michael Jordan
Härligt det ska bli att följa denna blogg, precis vad jag behöver 2019! 🤩
Vad roligt!
You are my hero❣️😘